Colonialism and Modernity

Modernity is constituted and reproduced through colonialism, André Gorz stated: "Colonialism is not an external practice of monopoly capitalism. It is from the first an internal practice. Its victims are not just the exploited, oppressed, dismembered nations, but the populations living in the dominant countries."
Colonization is always a violent phenomenon, is the price that humanity and nature pays to capitalism. Therefore to imagine a modernity without colonialism is an illusion. Those two elements go together, form a single system, are inseparable, even if one of the two, colonialism, is rendered invisible in many cases, made opaque by the apparent modern shine of increasingly sophisticated products that alienate people.
We can therefore say that modernity is constituted and reproduced through colonialism. It is a perverse system. The modern world is a colonial system, is a world of inequality and dehumanization, where the reproduction and domination, exploitation and alienation are now made natural elements.
The process of colonization for the Neapolitan Nation was imposed by force, and took many forms. At first it resulted in a political-military colonization accompanied by economic domination. The occupation by force of arms to a territory is also expressed in the political domination on the native by imposing an irrational economic system based on exploitation. But so far, the subjectivity of the colonized has not been transformed. To ensure the maintenance over time of colonization, and thus of modernity, it is necessary to impose the transformation of the subjectivity of the colonized. The colonized had hitherto a free subjectivity, although it was dominated by the use of force. The colonizers have induced into the mind of colonized an identity marked by inferiority, a slow re-education process to inferiority. The colonization of subjectivity is manifested through the control of history, education, servile treatment, through a colonial dialectic that dehumanizes the colonized, and therefore it is also a colonization of being and knowing, physical and intellectual. The colonial violence has "beastified" the colonized through a crescendo of physical and psychological abuses. Through education the colonized is convinced that the only valid culture, civilization and science are only those "modern", brought by the colonizers, while the native's culture is only superstition and folklore. In this way the colonizers try to completely erase the native's culture. Once the colonized has lost its identity, the colonizer can justify his mission of domination. The colonizer has come to say at that moment, as Frantz Fanon explains that not only the colonized has never owned a value, but that is impervious to ethics and the colonized is not able to acquire any ethics. In this way, it is warranted and justified its exploitation and racism. The colonization of identity has ensured the continuation modernity/coloniality beyond the physical presence of the colonizer in the territory of the colony.

Swedish Version
Modernitet konstitueras och reproduceras genom kolonialism, förklarade André Gorz: "Kolonialism är inte bara en yttre praxis av den monopolistiska kapitalismen. Det är faktiskt först och främst en intern praxis. Kolonialismens första offren är inte nationer i fjärran som exploateras, förtrycks och sönderdelas, men kolonialmaktens egna befolkning, eller en del av befolkningen. Föreställningen enligt vilken världen förenklad delas in i "kejserliga" nationer och exploaterade nationer ge en falsk bild av verkligheten, enligt den bilden de rika nationalstaterna skulle befinna sig på ena sidan av ett staketet och resten av världen på andra sidan." Kolonisering är en våldsam fenomen, är priset som mänskligheten och naturen får betala kapitalismen. Därför att föreställa sig moderniteten utan kolonialism är en illusion. Dessa två element hänger ihop, bildar delar av ett enda system, är oskiljaktiga, även om en av de två, kolonialismen, görs osynlig, i många fall blir den omärkbar med pga modernitetens glans som alstras från alltmer sofistikerade produkter, tjänster och bekvämligheter som alienerar människor. Man kan säga då att moderniteten konstitueras och reproduceras genom kolonialismen. Det är ett orimligt system. Detta världssystem består av ojämlikhet och avhumanisering. I det system reproduktion och dominans, exploatering och utanförskap är naturliga element. Koloniseringens process införs alltid med våld och antar sedan olika former. Först kommer den i form av politisk och militaristisk kolonisering och åtföljs sedan av ekonomisk dominans. Ockupationen med vapenmakt i ett område uttrycks också i den politiska dominans på ägarna till det territoriet genom att ålägga dem ett ekonomiskt system av irrationell exploatering, många gånger i arbetsrelationer. Men än så länge, den subjektivitet av de koloniserade har inte förvandlats. För att säkerställa kolonialismens vinningar i tiden, och därmed av moderniteten, införs omvandlingen av subjektiviteten i de koloniserade. Den koloniserade hade hittills en fri subjektivitet, även om den dominerades av användning av våld. Kolonialismen arbetar ihärdigt på de koloniserades identitet, för att bryta ner den, för att inmata i de koloniserade, underlägsenhet, man utbildas till minoritet. Koloniseringen av subjektiviteten visar sig genom kontroll av historian, utbildningssystemet och en konstant servil behandling av de koloniliserade. Genom dialektiken avhumaniseras de koloniserade och är därför också en kolonisering av att vara och känna, fysisk och intellektuell. Det koloniala våldet omvandlar till odjur de koloniserade genom den fysiska och psykiska övergrepp. Genom utbildningssystemet övertygas de koloniserade att den enda kulturen, civilisation och vetenskap är bara den "moderna" dvs kolonialistens, medan de koloniserades ursprungliga kultur framställs som folklore och vidskepelse. På så sätt försöker kolonialismen helt radera de koloniserades ursprungliga kulturen. När de koloniserade har förlorat sin identitet, kan kolonisatören rättfärdiga sin position. Kolonisatören kan då säga till sitt samvete att det var rätt att "civilisera" de vilda - vilket förklaras av Frantz Fanon - att de koloniserade har aldrig ägt några värderingar, att de koloniserade är ogenomtränglig för etik och inte kan skaffa det. På detta sätt motiverar kolonisatören sitt utnyttjande. Koloniseringen av identiteten har då säkrat den fortsatta symbios mellan modernitet och kolonialism bortom den fysiska närvaron av kolonisatören på de koloniserade territorier.